My love

Aldrig förr har jag känt som jag gör nu. Aldrig förr har jag varit så lycklig som jag är nu. Han gör mig så lycklig. Han får mig känna mig levande. Han Han Han. Jag älskar honom så brutalt mycket.

Imorgon är det 1 år sedan vi träffades för första gången. Ett helt år. Trots att det känns som igår. Snart har vi varit tillsammans i ett år. I 365 dagar. Något jag aldrig trodde skulle hända. Trodde han skulle lämna mig för länge sen. Jag är fortfarande hans.

Han är fortfarande min. Jag vill bygga upp ett helt liv med Honom. Flytta ihop, få barn och bygga en framtid. Jag vill se honom vid min sida när jag dör. Jag vill hålla i hans hand på min 85 årsdag. Jag vill aldrig vara utan honom. Aldrig någonsin.

En sekund utan honom är som ett år. En timme utan honom är som ett decenium. En dag utan honom är som en hel evighet. Jag vill ha honom vid min sida dag och natt. Jag vill känna hans kalla tår mot mina när vi ska sova, jag vill känna hans händer hålla om mig. Kärleken till honom går inte att förklara. Han är så viktig. Det är han som får mitt liv att fungera. Han är min livlina. Min älskling. Min pojkvän. Min framtida man. Mitt allt.

Även fast vi bråkar, skriker och gråter, så kommer vi hålla ihop. Ingen, och då menar jag ingen, kommer kunna sära på oss. Folk har försökt, men ingen har lyckats. Ingen kommer få lyckas eller.

Det ska vara du och jag, min älskling. Nu och för alltid. Jag älskar dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0