Just honest

Behöver prata av mig. Så orolig för min fina M. Och folk säger att jag inte ska bry mig så mycket om andra, utan fokusera på mig själv. Hur ska jag någonsin kunna göra något sånt? Jag bryr mig så mycket om mina nära och kära, kan inte tänka mig att fokusera på mig själv i stället när jag vet att någon mår dåligt.

Försökte ringa mamma, hon hade inte tid. Ringde pappa, fick inget svar. Ringde pojkvännen, han hade inte tid. Ringde syster, hon svarade inte. M ligger inlagd och det är på grund av det jag behöver prata av mig med någon, och då kan jag inte ringa henne. Känner mig så jävla ensam.

När mamma kom hem, ropade jag in henne och berättade att G ska bli morbror igen. Inte ens då brydde hon sig. Hon svarade bara med ett drygt "okej, vad kul" och gick därifrån. Tack för att alla bryr sig om mig. Fantastiskt. Jag känner mig så fruktansvärt ensam, och jag orkar inte med det. Vill bara krypa in i Gs famn och känna lite närhet. Fast det går inte idag. På grund av mamma. Tack. Jag försöker bara tänka på andra, och när jag väl gör det drabbar det mig själv. Ändå ber hon mig att sova hemma av olika anledningar. Jag pallar inte. Jag behöver mitt eget ställe. Där jag bara kan slappna av. Fan också.